Så

helt plötsligt blev jag helt ensam hemma då. Barnen sover hos varsin kompis. Ska kika lite på teve och inte göra så mycket mer. Varit seg som bara den idag. Inte gjort många knop inte. Får skylla på vädret om det absolut ska skyllas på nånting.

När barnen sover borta hos kompisar så ringer jag alltid och checkar, tänk vilken enkel sak sen när dom kommer i tonåren, det går liksom inte att lura för mamma brukar alltid vilja checka av. Barnen ser inget konstigt i det hellr utan såhä är det. Tycker det är viktigt att förberedda och göra saker bra redan från början så gott man kan då.

Jag som köpte massor med godis.. Skickade med barnen det, jag behöver det ändå inte. Idag har sodastreanerb gått varm, visst sa jag att jag köpte en igår? *snurrig* Nå, det gjorde jag iallafall, dom pengarna kommer vi snabbt spara in då vi inte kommer att behöva köpa läsk. Men vad svår den var innan jag begrep hur den funkar! hahaha, tog en evighet innan jag fattade. Men nu så. Gott blir det också.

Nu är budet att vi åker till Finland i sommar..Tror det kommer bli så, jag kan vara i Finland nu och hyser inga konstiga irrationella känslor inför Finland längre – tror jag. Gick ju så  bra när vi var i Helsingfors. Min moster vill att vi kommer och hälsar på och banne mig, jag tror vi gör så barnen och jag!

Jag har inte en tanke på att åka till Karis, där olyckan skedde. I början hade jag dom tankarna att jag måste dit för att se, idag känner jag inte det behovet. Vad är det jag ska se? Tågrälsen där Matias dog? Varför ska jag göra det, känner att jag inte behöver det. Jag vet var Matias är idag. Han är i himlen, härhemma överallt runtomkring oss varför ska jag kika på tågrälsen? Jag har fått foton från olycksplatsen så jag vet ur det såg ut och det räcker för mig.

Matias är med mig i allt jag gör, säger och är.