Lite om allt då och då

När morgondagen börjar utan mig…

När morgondagen börjar utan mig,
och jag inte är där,
önskar jag att du inte ska gråta,
som du gör idag
när du tänker på de saker
vi inte hann säga,Jag vet hur mycket du älskar mig,
lika mycket som jag älskar dig.
Och varje gång du tänker på mig,
vet jag att du saknar mig också.

Men när morgondagen börjar utan mig,
försök att förstå
att en ängel kom och ropade mitt namn,
och tog mig i hand,
och sa att min plats var
i himlen ovanför.
Och att jag behövde lämna efter mig
alla dem jag verkligen älskar.

Men när jag vände mig om för att gå,
en tår föll från mitt öga.
I hela mitt liv, hade jag alltid tänkt
att jag inte ville dö.

Jag hade så mycket att leva för
och så mycket kvar att göra.
Det verkade helt omöjligt
att jag skulle lämna dig.

Jag tänkte på alla dagar som varit,
de bra och de dåliga.
Jag tänkte på all den kärlek vi delat
och alla glada stunder vi haft.
Om jag kunde återuppleva gårdagen,
tänkte jag, bara för en stund,
skulle jag säga farväl och pussa dig
och kanske skulle du le.

Men sedan insåg jag
att detta aldrig skulle ske,
för tomhet och minnen
skulle ta min plats.
Och när jag tänkte på världsliga ting,
som jag skulle komma att sakna imorgon,
tänkte jag på dig, och när jag gjorde det
fylldes mitt hjärta av sorg.

Men när jag gick genom himlens portar,
kände jag mig så hemma.
När Gud kollade ner och log åt mig,
från sin stora guldtron, sa han

”Detta är evigheten och allt jag lovat dig.
Idag är livet på jorden slut,
men här börjar ett nytt.
Jag lovar dig ingen morgondag,
men idag kommer vara för evigt.
Och eftersom varje dag är samma dag,
finns ingen längtan efter det förflutna.
Men du har varit så trogen, pålitlig
och äkta.

Fast det fanns gånger du gjorde saker
du visste att du inte borde.
Men du är förlåten, och du
är äntligen fri. Så tag min hand och dela
ditt liv med mig.”

Så när morgondagen börjar utan mig
tro inte att vi är långt ifrån varandra,
utan varje gång du tänker på mig,
är jag här i ditt hjärta.

Författare okänd, översatt av en väninnas son – speciellt till Matias begravning där den lästes av prästen.