Skrivet av: Tuija | 15 november 2010

Vilken vecka det blev.

Förra veckan, jisses. Stressigt, oroligt och tungt — men allt går. Adrian blev sjuk redan måndag. Jag som ”hojjade” på om att han skulle gå till skolan, att illamåendet skulle gå över, och ring om du mår dåligt för då måste du ju gå hem. Adrian som svarade mig, ”men de lyssnar ju ändå inte på mig!!” Fick iväg honom, skolan som ringde och sa att Adrian var så orolig för mig, att han mådde dåligt pga det, att man skulle få honom lugn att nu var det bättre. Samma visa dagen efter..

Nå, det slutade med sjukresa till akuten på tisdag kväll. Han var jättedålig. Ont i magen, illamående, febertoppar som kom och gick, piggnade på lite emellanåt, för att i nästa vara helt sänkt igen. Prover togs, ultraljud av magen, bl a för hög snabbsänka, urin provet visade nåt..har glömt. Men det som blev var att lymfkörtlarna svullna, virus som gått ner i magen – därav att han var så sjuk. Klockan 2 var vi hemma.

Sen blev han sängliggande helt den lilla mannen. Jag kritisk till skolan, mycket! Arg på mig själv för att jag pushade på honom så mycket för att han skulle gå, för att ingen skulle ha nåt anmärka på!

Han fick inget äta, jo isglass då, alvedon mot smärtan, och ja nu är han äntligen frisk. I skolan första dagen idag!

Klart jag kan förstå att han var och är orolig för mig, iom min långa sjukhus vistelse och mående, men jag tyckte ju att det lät konstigt då skolan ringde om det. Menar han hade ju sovit hos kompis under helgen och då fanns det ingen oro för mig där. Jaja, hur som haver att ha ont i själen är INTE lätt kan jag ju tala om. Försvara, förklara, anpassa sig, inte våga lita till sig själv, känna sig värdelös, meningslösheten, tröttheten, ångesten som ska hanteras och det viktigaste av allt, BARNEN! Barnen får all den hjälp dom behöver men man känner sig väldigt otillräcklig som mamma kan jag ju tala om. Dessutom ensamstående med..

Nå ja, nu är det som det är. Livet rullar på. Jag fixar och donar härhemma, veckan ser just nu ut att bli lite små–intensiv, en del möten inplanerade osv. Låter väl inte mycket för er som är friska, utan depp och ångest men för mig just nu är det mycket, men jag reder ut även det. För jag kan och jag är stark! Trots min skörhet!

Ha en underbar vecka alla!

Annonser

Responses

  1. Hej!

    Jag har läst din blogg och måste börja med att tacka dig för den intressanta läsningen och jag beundrar dig verkligen!

    Jag heter Louise Andersson, och går 3:e året på Jensen Gymnasium Södra i Stockholm. Vi håller på med projektarbete nu sista året, och jag ska tillsammans med en klasskamrat göra ett projektarbete som går ut på att förändra människors livssyn till en mer positiv sådan. Vi vill förmedla budskapet att allt kan förändras på en sekund, samt att man ska ta vara på det man har.

    Min fråga till dig är nu, om du skulle vilja hjälpa oss och berätta vad du har för erfarenheter av detta och om vi skulle kunna få ta del och använda oss av det du har skrivit i bloggen. Jag skulle vara otroligt tacksam om du ville dela med dig, och vi är glada för all hjälp vi kan få.

    Hör gärna av dig till min mailadress
    Louiseandersson_._@hotmail.com

    Tack på förhand!

  2. Självklart ställer jag upp med det jag kan bidra med. Mitt mål är att förmedla att det går, det går att få ett rikt liv – trots allt!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: