Skrivet av: Tuija | 30 september 2009

Jisses vad kallt det har blivit

helt plötsligt känns det som! Dagarna går i ett. Vantar behöver barnen nu på morgnarna redan?? Eller det kanske brukar vara såhär kallt i september, jaja, jag vet inte längre 🙂

10 oktober 2002 begravdes Matias och då sken solen rakt ner på hans kista inne i kyrkan och det var inte alls såhär kallt. Saknar honom så jag går i bitar snart. Svårt att sova, svårt att komma till ro med det mesta just nu. Men, men det går väl över!

Annonser

Responses

  1. Kommer inom med en kram. Vilket fint reportage där var om er i Tara. Kram

  2. Hej!
    Läser du har det tungt och svårt. Det är hemskt det vi får gå igenom och så vänta på att det skall bli bättre, ständigt dessa upp och nedgångar det sliter på kropp och själ. Denna månad är jobbig för min del för Rosa Bandet påminner ständigt, dagligen om min dotters kamp. Men det är bara att vänta ut och härda ut.
    Kram till dig
    Birgitta, Carolas mamma

  3. Kramar på denna tunga dag.

  4. Kram
    Birgitta, Carolas mamma

  5. Jättekallt och mörkt och ruskigt är det. Hu!
    Vi får värma oss med glada minnen och våra nära och kära.

    Varm kram


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: